Expanding projectiles for big game hunting ? deformation history and tissue simulants

Summary

Är de uppgifter tillverkarna av jaktkulor ger om kulornas restvikt tillitförlitliga? Restvikterna för kulor som insamlats ur älgkroppar var alla lägre än de värden tillverkarna ger. Också den omfattande användninen av vävnadssimulanter kan ifrågasättas, eftersom uppgifter vi insamlat visar, att restvikterna för kulor som lösgjorts ur simulanterna är relativt låga jämfört med kulor som lösgjorts ur älgkroppar. Det här tyder på att resultat som erhållits vid användning av vävnadssimulanter bör standardiseras. Vi föreslår på grundvalen av jämförelser mellan kulor som lösgjorts ur simulanter och kulor som lösgjorts ur biologisk vävnad att det utarbetas korrektionsfaktorer. I den här artikeln berättar vi om resultat som erhölls utgående från kulsampel som indamlades i anslutning till vår enkät om användningen och effekten av olika patron- och kultyper som nyttjas vid jakten på älg i de nordiska länderna. Can we trust the information regarding retention weights supplied by the manufactures of hunting bullets? Retention weights for bullets collected from moose carcasses were all below the values given by the producers. The extensive use of tissue simulants might also be questioned as our data indicates that retention weights for bullets retrieved from simulants are rather low compared to bullets retrieved from moose carcasses. This suggests that there is a need to standardize results obtained by using tissue simulants. We suggest that correction factors can be constructed based on comparisons between bullets retrieved from simulants and living tissue. In this article we report from the results based on the bullet sampling effort that was a part of our questionnaire regarding the use and effect of different cartridge and bullet types used in the harvesting of Fennoscandian moose.